Fjugesta 25 juli 2006
1. Grundläggande förutsättningar
Knista församling ligger i gamla kulturbygder i Västernärke. Här möts medeltida jordbruksbygder och senare tiders bergslagsområde med sina gruvor, hyttor och bruk. Kyrkorna kommer från olika epoker. Knista kyrka och Hidinge gamla kyrka är från 1100-talet. Kvistbro kyrka är från 1660-talet. Hidinge nya kyrka byggdes 1865-69 när den äldre kyrkan ansågs vara för liten. I dåvarande stationssamhället Mullhyttan byggdes ett kapell 1926-27. I det gamla stationssamhället Fjugesta ligger Kyrkans hus, pastoratets kansli, som har en kyrkosal som används vid behov. Huvudgudstjänster firas i huvudsak i våra fem kyrkor. Fjugesta är tätorten och här finns skola, vård och omsorg. Härifrån styrs Lekebergs kommun och det finns affärer och småskaliga industrier. Här vistas många så kallade enmansföretag. I den kringliggande miljön finns omfattande jordbruk men Lekeberg är en tillflyttningskommun med billiga boförhållanden och rika naturupplevelser vid Kilsbergets fot. Av den anledningen väljer många unga familjer att flytta hit ut men får pendla till och från sina arbeten. Bland dessa nyinflyttade grupper har många liten erfarenhet av kyrkans tro och liv. I våra församlingar levde år 2003 5546 människor varav 4851 var medlemmar i Svenska kyrkan. Inom församlingarna finns frikyrklig närvaro som sätter sin prägel på bygden. Mellan de olika samfunden råder en positiv inställning till och öppenhet för ekumenik. För den som är intresserad av medeltida kyrkor, 1800-talets kyrkofromhet och framväxande frikyrka bjuder bygden på en allsidig rik kyrkohistoria med sin närhet till det medeltida andliga centret Riseberga kloster.
Knista församling inom Edsbergs och Glanshammars kontrakt och Strängnäs stift i Svenska kyrkan omfattar de personer som tillhör Svenska kyrkan och är bosatta inom församlingens gränser. Vi har ett pastoralt ansvar för dem som vistas i församlingen. Våra församlingar vill verka för demokrati, ha öppen gemenskap och välkomna alla som av olika skäl väljer att delta i församlingslivet. Församlingens uppgifter är att fira gudstjänst, bedriva undervisning, samt utöva diakoni och mission. Enligt Kyrkoordningen kapitel 1, andra avdelningen i inledningen står det följande: ”Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas.” Detta uppdrag görs av alla döpta och engagerande församlingsbor. Vår församling vill skapa en bred kontaktyta till vår bygd. Vi vill sträva efter goda relationer med våra tillhöriga och de som vistas inom vårt geografiska område. Lika viktig är god relation med kommun och det föreningsliv som delar kyrkans värderingar rörande människosyn och demokrati. Där möjlighet till samverkan finns med kommunens institutioner som skola, vård och omsorg vill vi vara en resurs för människors bästa.
Den 1 januari 2006, slogs de tre församlingarna Knista, Hidinge och Kvistbro ihop till en församling. Enligt stiftstyrelsens beslut ska den nya församlingen heta Knista.
Mötet med den uppståndne Herren i mässan är centrum i församlingens gudstjänstliv och i huvudgudstjänsten. Generellt sett firas nattvard vid någon av söndagens gudstjänster i församlingen. Förmiddagsgudstjänst utan nattvard sker undantagsvis.
Församlingarna vill ha möjlighet att fira gudstjänst tillsammans med annat kristet samfund vid 3-4 tillfällen per år.
Kyrkoherden fastställer efter samråd med arbetslag och församlingens kyrkoråd en plan för pastoratets gudstjänster. Vid oenighet mellan kyrkorådet och kyrkoherden om gudstjänstplanen får ärendet föras till domkapitlet för beslut.
Gällande Kyrkohandbok (1986) och därtill föreskriven musik används i församlingen i samband med huvudgudstjänst och kyrkliga handlingar. När möjligheter finns för att pröva temamässa/temagudstjänster följs den ordning som finns i gällande Kyrkohandbok. Som komplement till gällande Kyrkohandbok och Evangeliebok vill vi använda Bibel för barn, Barnens Psalmbok och Kyrksång vid gudstjänster för stora och små. Detta är en del av vår pedagogik och doppastoral.
Församlingens konfirmandarbete bedrivs utifrån ”Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete” (Mitt i församlingen 1994:1).
I vår församling har vi två kantorer som ansvarar för kyrkomusiken.
Förutom Kyrkoordningens krav och bestämmelser finns inga särskilda villkor vid anställning av kyrkoherde eller komminister.
I församlingen firas idag huvudgudstjänst varje helg, förmiddag kl 10,00, men också på söndag eftermiddag och kvällstid i våra kyrkor. Friluftsgudstjänster sker som regel under sommaren på eftermiddagstid.
Församlingen har ansvaret att lokalt erbjuda människor tillfällen till och former för gudtjänstfirande. Gudstjänsten ses som församlingens centrala manifestation i vilken församlingen uttrycker sin relation till Gud och sin samhörighet sinsemellan. I församlingen firas huvudgudstjänst varje helg enligt Svenska kyrkans ordning.
4.1.1 Gudstjänster
Gudstjänsterna skall på bästa sätt utformas till ändamålsenliga växtplatser för personlig kristen tro och kristen gemenskap. Människors behov får därför inom de givna ramarna avgöra hur vi uttrycker oss i gudstjänsten. Vår målsättning är att ständigt förnya vårt gudstjänstliv och former, detta för att så många människor som möjligt blir delaktiga och känner det naturligt att deltaga och ta större personligt ansvar för församlingens gudstjänster. Vi är öppna för olika temagudstjänster (främst eftermiddagens gudstjänster), med utgångspunkt från lokala förutsättningar samt nyttjandet av vår unika kulturmiljö som gudstjänstplatser som både naturliga och nödvändiga inslag.
Av tradition är våra gudstjänster inriktade efter lyssnandet i musiken och i förkunnelse. Eftermiddagsgudstjänsten kan ha frihet i att finna metoder för de övriga sinnena i gudstjänstformer som vi kallar för ”gudstjänst för små och stora”. Möjligheten finns att vid något tillfälle använda andra gudstjänstordningar och gudstjänstmusik än de i handböckerna angivna. Vi strävar efter ett regelbundet gudstjänstfirande under övriga veckodagar med så kallade Taizémässor och enklare vardagsgudstjänster. Tradition samspelar med förnyelse.
Vi vill efter lokala förutsättningar i möjligaste mån erbjuda fortsatt otvungen gemenskap där ingen lämnas utanför även efter gudstjänsten. Som ett uttryck för samhörighet och tradition sammanlyser vi några gånger årligen våra gudstjänster med vår grannförsamling Edsbergs församling.
4.1.2 Kyrkomusiken
Kyrkomusiken är att betrakta som en integrerad och nödvändig del av gudstjänsten. Sången och musiken syftar till att fördjupa, förhöja och förinnerliga församlingens gudsmöte. Vi vill prioritera vår körverksamhet och körernas delaktighet i gudstjänsterna samt aktivt uppmuntra och arbeta för att människor i alla åldrar och från alla kategorier deltar. Vid val av gudstjänstmusik vill vi både ta ansvar för kyrkans musikaliska arv och vara öppna för vår tids musik.
4.1.3 Musikskolans verksamhet i gudstjänstsammanhang
I detta sammanhang vill vi att musikskolans verksamhet med sin orkesterensemble för barn och ungdom ska ha sin självklara plats i gudstjänsterna liksom med församlingens körer och ungdomsverksamhet.
Församlingen har ansvaret för att alla människor inom våra gränser nås av erbjudandet om dop. Därför strävar vi efter att verkligen finna tillfälle och form för dop för varje enskild människa. En betydande frihet, inom gällande ramar, måste därför få finnas vid val av tid, plats och form för dopgudstjänsten. Vår grundsyn är dock att eftersom människan i dopet tas upp i Guds gemenskap och blir upptagen som medlem i kyrka och församling är församlingens gemensamma gudstjänster den naturligaste platsen för dop.
(Se för övrigt pastoralt program för dop)
Vid vigslar i vår församling vill vi möta människor med en attityd av öppenhet som inbjuder till delaktighet vid såväl utformandet av vigselgudstjänsten som vid val av musik. Vi vill via personlig kontakt och samtal med blivande brudparet stärka tryggheten och öka förståelsen av vigselgudstjänstens innebörd.
Vi vill inför varje begravning ha personlig kontakt med de efterlevande. Vi vill även vid begravningar möta människor med en så öppen attityd som möjligt och inbjuda till stor delaktighet vid såväl utformande av gudstjänsten som vid val av musik. Uppföljning av den personliga kontakten efter begravningen är något som en del önskar, och där så är möjligt hålls en informell kontakt. Genom inbjudan till tacksägelse och minnesstund tar prästen tillfället att möta de sörjande. I vårt församlingsarbete vill vi inbjuda sörjande till grupper där de kan bearbeta sin sorg genom samtal.
Utifrån Kristi uppdrag så som det uttrycks i missionsbefallningen: ”Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn, och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er”, vill vi möta alla människor som unika individer. Med utgångspunkt från deras behov och erfarenheter stödja och uppmuntra reflektion över dopets innebörd och möjligheter i deras personliga livssituation.
Vi vill genom trosundervisning, samtal och själavård leda odöpta människor fram till tro och dop. Vi ser som vårt grundläggande ansvar att följa upp de dop som förrättas. Det gäller både barn och vuxna, för att skapa förutsättningar och utrymme för trons växt i varje individ.
Församlingens barnverksamhet skall vara öppen för alla och erbjuda meningsfylld sysselsättning anpassad till barnens olika åldrar och intressen. Vi vill på ett enkelt och naturligt sätt låta barnen få inblick i den kristna tron genom egna erfarenheter och bibelns berättelser. Varje barn skall utifrån sina förutsättningar ges möjlighet att lära känna Kristus. Vidare vill vi verka för att barnen och familjen skall finna vägen till gemenskapen i församlingen och öka gemenskapen mellan unga och gamla i församlingarna.
Vi vill att församlingens ungdomar skall känna att de tas på allvar och vår ungdomsverksamhet skall så långt som möjligt drivas av öppenhet för ungdomarnas villkor. Vi strävar efter att få ungdomarna att förstå att de är behövda i vår församling. Ungdomarnas erfarenhet och tro bidrar till församlingens förståelse av Gud.
Alla ungdomar inom vår församling skall erbjudas möjlighet till ökad kunskap om kristen tro, andlig erfarenhet och gudstjänster avpassade efter behov och erfarenheter.
Vi vill särskilt uppmuntra och utbilda frivilliga unga som vill bli ungdoms-och konfirmandledare i vår verksamhet.
Vi vill stödja och uppmuntra människors gemenskap och erbjuda tillfällen för samtal om och reflektion över Bibelns budskap och människors erfarenhet, till uppbyggelse och fördjupning av den egna personliga tron. Vi vill stödja och uppmuntra människor till större personligt ansvarstagande i gudstjänster och övrig församlingsverksamhet, samt verka för större samverkan och gemenskap mellan såväl vår egen församling som andra kristna samfund och övriga föreningar verksamma inom våra församlingars gränser.
Diakoni är att omsätta den kristna tron i vardagslivet. Diakoni står för omtanke, tjänande och omsorg i församling och samhälle. Vi vill stödja och hjälpa människor i livets alla skeden med en särskild omsorg och uppmärksamhet mot de på olika sätt mest utsatta människorna. Vår målsättning är att en diakonal dimension skall prägla allt vårt församlingsarbete, såväl frivilliga insatser som anställdas arbete.
Eftersom kyrkan inte finns i världen för sin egen skull har den ett uppdrag och ett mål: Att återupprätta den i skapelsen avsedda naturliga relationen mellan människa och Gud så som de uppenbarades för oss genom Jesus Kristus. Att sprida och fördjupa kristen tro i vår lokala omgivning är därför den grundhållning som bör prägla våra verksamheter men också våra gudstjänster.
Våra församlingar är mycket välvilliga till ekumeniskt samarbete med våra traditionella frikyrkoförsamlingar i trakten. Vi vill i vår församling verka för ett brett ekumeniskt samarbete för att främja den kristna kyrkans synliga enhet. Detta kan ta sig i uttryck i gemensamma gudstjänster, friluftsgudstjänster, kursdagar och församlingsträffar. Det kan också vara öppet för gemensamma ungdomsarrangemang, kördagar m.m.
I vår församling vill vi bidra och medverka i evenemang som sker på kontraktsnivå. Det kan gälla gudstjänster men också verksamhet riktad för våra barn, ungdomar, vuxna och äldre.
I nödlägen och akut sjukdom för präster samordnas enligt överenskommelser ersättare och vikarier genom kontraktprostens försorg. Överenskommelsen bygger på frivillig samverkan och kollegial solidaritet mellan kontraktets präster men är ej att betrakta som ett samarbetsavtal. Alla bör ha inställningen att göra sitt bästa för att finna tillfredställande lösningar för kontraktets personalfrågor.
I dagsläget är vårt kommundel inte någon invandrartät bygd. Minoriteter med andra hemspråk än svenska eller teckenspråk är i våra församlingar mycket små grupper. Ingen verksamhet riktas därför i dagsläget mot dessa. Församlingen är medveten om sitt ansvar och har beredskap om situationen skulle ändras. I dagsläget har vi samarbetsavtal med dövkyrkan och den sverigefinska präst som bägge finns i Örebro. Uppkommer språksvårigheter när det gäller gudstjänstliv, inför kyrkliga handlingar och samtal ska församlingen se till att det finns möjlighet för tolk.
Anställda inom vår församling skall ges arbetsuppgifter som främjar såväl församlingen som egen andlig utveckling. Medarbetarsamlingar hålls regelbundet där alla har möjlighet att delta och komma med synpunkter på arbetet. Befattningsbeskrivningar skall finnas för alla tjänster. Dessa skall vid behov kompletteras med arbetsbeskrivningar som årligen uppdateras i dialog med arbetstagaren utifrån det som kallas personalutvecklingsavtalet.
Vår personal skall uppmuntras till kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling. I möjligaste mån ställs medel till förfogande för detta. Fortbildningens innehåll och inriktning styrs och fördelas efter såväl församlingen som arbetstagarnas behov och planeras vid utvecklingssamtal. Församlingen bör så långt detta är möjligt stödja, uppmuntra och möjliggöra även längre vidareutbildningar till sin personal. Målsättningen är en kontinuerlig kompetenshöjning för all personal. Önskvärt i vår verksamhet är en beredskap för barn och ungdomar med särskilda behov.
I ett led i att skapelsen återupprättas vill vår församling motverka ett förhärskande slit- och släng tänkande. Som exempel på föredömlig miljövård gäller t.ex. returpappershantering, kompostering och inköp av miljövänliga produkter. Vi vill också prioritera energisnåla lösningar för våra fastigheter.
Våra församlingshem ska i möjligaste mån vara öppna och uppmuntras till bruk av våra församlingsbor vid sidan av våra kyrkliga verksamheter. Högtidstunder knutna till kyrkliga handlingar och andra enklare mottagningar bör ha sin självklara plats i våra församlingshem. Detsamma gäller föreningar som delar kyrkans värderingar rörande människosyn och öppet demokratiskt samhälle.
Församlingsinstruktionen bör vara ett levande dokument i församlingarnas arbete och utvärderas varje år.
Stefan Öberg Jörgen Nyström
Kyrkoherde Ordf i Knista kyrkoråd